”Kunskapsmobilisering uppstår när nyfikna människor konfronteras med världen och engagerar sig i ett lärande med och från varandra i den dagliga verksamheten, i konkreta situationer, samt omvandlar denna kunskap till åtgärder som påverkar deras verklighet.” – Paulo Freire
Forskningen i projektet utgår från deltagarbaserad aktionsforskning, med innovativa inslag av olika metoder för kunskapsmobilisering. Syftet är att utifrån detta perspektiv sedan utveckla långsiktiga hälsofrämjande interventioner, utifrån medborgarnas egenupplevda behov.
Forskningen om hälsa berör självskattad hälsa, hälsolitteracitet och olika hälsomätningar med biomedicinska markörer, i relation till hälsofrämjande aktiviteter och deltagarbaserade processer i plattformen. Den samhällsvetenskapliga forskningen analyserar kontextens betydelse och berör den lokala miljön och platsens betydelse för platstrygghet genom tidsgeografi, samt påvisar hur strukturell ojämlikhet och sociala orättvisor utgör grunden för hälsoskillnader i befolkningen. Forskarstuderade och forskare arbetar tillsammans med de lokala hälsofrämjarna i Lindängen avseende bland annat fysisk aktivitet, hälsolitteracitet hos utlandsfödda kvinnor, barns trygghet i området relaterat till psykisk ohälsa, samt hälsoeffekter av de olika hälsofrämjande aktiviteterna.
För att kunna se hur denna modell byggd på kunskapsmobilisering ger samhällsnytta sker parallellt med de enskilda forskningsprojekteten även en utvärdering. Processen följs genom intervjuer med deltagande parter enligt evidensbaserade frågeformulär under två år. Formulären är sedan kopplade till olika teorier om egenmakt, lärande och delaktighet. I modellen utvärderas hur de olika sektorerna arbetat tillsammans för att utröna om den kunskapsmobilisering som processats fram har gett ny kunskap, samt hur denna kunskap sedan har påverkat förändringar i praktiken.
Forskningsarbete
Programledare Jämlik hälsa/Hälsofrämjande innovation i samverkan: Margareta Rämgård, Institutionen för vårdvetenskap, Fakulteten för Hälsa och samhälle, MAU.
Två doktorander från Institutionen för vårdvetenskap, MAU – Rathi Ramji och Cecilia Lindsjö – är knutna till projektet.
Ett antal seniora forskare i Vårdvetenskap medverkar i olika projekt: Christine Kumlin, Anders Kottorp, Elisabeth Carlson, Ann-Chatrine Bramhagen, Charlotta Sundqvist och Karin Örmon.
Ytterligare deltagande forskare:
Susanne Brogård-Roth, Odontologiska fakulteten MAU
Katrina Sjögren-Fors och Per-Anders Tengland, Folkhälsovetenskap MAU
Institutionen för biomedicinsk vetenskap, MAU: Sergey Shleev med forskargrupp
Utvärderingsmodellen är knuten till International Collaboration of Participatory Health research, ICPHR, genom Nina Wallenstein, Centre for participatory health research, Faculty of Medicine, University of New Mexico, USA. Gästforskare: Jane Springett, Centre for Health promotion, Alberta University, Canada
Andreas Christenson från Institutionen för biomedicinsk vetenskap, MAU, gör hälsotester tillsammans med verkstädernas deltagare som ett led i projektets forskning.
Community Based Participatory Research, CBPR
Partnerskapet Hälsofrämjande innovation i samverkan drivs som en utvecklingsverksamhet, med en evidensbaserad forskningsmodell för samverkan i botten. Modellen heter Community Based Participatory Research (CBPR) och är utvecklad i USA. Det är första gången forskningsmodellen används i Sverige. Det är också nytt att samverkan sker i pentahelix, det vill säga att samhällets fyra sektorer, samt även medborgare, medverkar i arbetet. Partnerskapet har fått medel från Vinnova för att testa hur ett sådant partnerskap kan fungera i praktiken.
